Jul

Vi firar jul i Dalarna hos mina föräldrar och här är det faktiskt snö! Det gillar jag och vovvarna Julklappar har vi också fått, vovvarna fick leksaker och grisöra i ett paket. Terror slet upp sitt så fort han fattat att det var tillåtet att slita! Ture var lite mer försiktig och behövde uppmuntran och lite hjälp. Jag är barnsligt förtjust i paket och öppnar mina sakta och försiktigt. Fick bl.a. en skotork som jag tror jag kommer ha stor nytta av!

Nästa helg ska jag hinna med en intensivkurs i yoga samtidigt som Terror ska tävla på söndag i Kista. Det ska nog lösa sig men lite jobbigt kan det bli. Får se om jag kommer kunna springa på söndag efter två dagars intensivt yogande. Ashtanga yoga är väldigt fysiskt och härligt jobbigt!

Tures ettårs jubileum

Igår var det ett år sedan Ture kom till oss. Känslan när vi hämtade honom var överväldigande, han var så liten och lite orolig var jag för jag hade aldrig haft valp förut. Dessutom hade det gått väldigt fort så jag hade inte hunnit vänta och tänka så mycket innan. Allt var Annas fel för det var hon som föreslog att jag skulle kontakta hennes uppfödare Gunilla när Ture kom tillbaka till henne efter bara några få veckor hos sin första ägare. Jag var så klart fast på en gång och en hund till hade jag tänkt mig även om det planerades till sommaren och inte jul.

Sedan kom Ture upp till Stockholm från Göteborg med Annas föräldrar, och ja det var kärlek direkt från min sida. Ture var också postiv redan från början och accepterade genast att sitta i famnen på mig. De första veckorna var han lite orolig att jag skulle försvinna, t.ex. så gick han precis vid mina fötter när vi var ute men han är i grunden trygg och stabil så det var bara en övergånde fas. Söt var han också förstås, men det behöver jag väl knappast säga!

Det första som hände var att han fick följa med och fira jul hos mina föräldrar. Till dem hade jag inget sagt om valpen så de blev minst sagt förvånade när jag kom in med honom i famnen. Han stal dock min mammas hjärta på en gång och pudlar är numera hennes favorithundar.

Terror var redan så van vid andra hundar att han inte brydde sig nämnvärt. Ville han komma undan så var det bara för honom att hoppa upp i soffan och så fick han vara ifred. Han sa också till Ture när han tyckte det blev jobbigt och det accepterades utan problem. Nu kommer de utmärkt bra överens och trivs tillsammans, även om de fortfarande kan bli lite svartsjuka på varandra när det gäller min uppmärksamhet.

Sedan dess har jag lärt mig många nya saker och främst då att jag har valt väldigt olika hundar när det gäller ras och temperament. Det innebär förstås att man måste anpassa det man lärt sig med Terror för att passa Ture men det ser jag bara som en utmaning. Jag har också testat nya hundaktiviteter och lärt mig att det här med viltspår var ju riktigt kul! En bättre hund för mig än Ture tror jag det hade varit mycket svårt att hitta och pudlar är en ras jag alltid kommer tycka om

Hinder

I eftermiddag var jag och hämtade några hemsnickrade hinder hemma hos klubbkompisen Gunilla. Hon har gjort dem till sin pappis Aston men nu är tomten för liten så då fick jag ta över dem. Var bl.a ett däck och en låg gunga som jag tror jag kan ha mycket nytta av. Både Terror och Ture behöver lära sig att springa till slutet på gungan och stanna tills den vippar över!

Ska bli roligt, känner mig sugen på att träna, det är bara det där ridhuset jag har negativa känslor inför =( Nu på söndag kommer jag inte kunna träna eftersom jag ska gå ut med jobbet men har funderat lite och kommit fram till att nästa gång ska jag dela upp banan. Lära mig början eller slutet ordentligt och sedan bara köra den, samt kf hindren, så jag kan bygga upp lite självförtroende både hos mig och Terror! Förresten vill jag klargöra att jag inte på något sätt skyller de här problemen på Terror! Han är en lättstressad individ och det är en del av honom, man kan dämpa den bäst det går men att göra om honom helt går inte. Älskar min lilla Terrorist jättemycket även om han är just en terror ibland :love: