Olikheter

Ikväll har Ture varit med mig i ridhuset medan Terror stannat hemma. Varje gång jag tränar med Ture så tänker jag på hur olika mina hundar är och vad lite av det jag lärt mig med Terror som funkar på Ture.

När jag tränat med Terror har det alltid varit en fråga om att nöta och hoppas att det man vill lära honom slinker in på någon av de väldigt korta stunderna av fokusering han har. Han kan t.ex. hoppa ett hinder tio gånger och bara fatta en av gångerna vad det var jag ville att han skulle lära sig, de andra gångerna hoppade han av bara farten medan han var helt fokuserad på annat. Som att det luktade godis eller gick en hund längre bort… Kanske inte är så illa nu för tiden men när vi började träna så var det verkligen så!

Med Ture börjar jag förstå att det är en helt annan sak för där kan man inte nöta utan måste motivera. Han förstår inte varför han ska hoppa ett hinder om det inte är roligt eller ger honom något. Sedan spelar det ingen roll att han har en helt annan fokuseringskraft än Terror för vill han inte så vill han inte.  Det är inte jag alls van vid och vet faktiskt inte riktigt hur jag ska hantera. T.ex. så sa en av de andra deltagarna idag att jag måste bygga värde i hindren och jag förstår teorin men har lite svårt att förstå hur jag ska omsätta det i praktiken. Måste fundera på det här men kan hända att jag kommer behöva hjälp för att förstå hur jag ska göra, inte bara med värde utan över lag. Blir lätt lite överväldigad när man känner att man inte fattar någonting fast man faktiskt borde göra det!

Blandade karameller

Inte hänt något speciellt här hemma på ett tag. Ture var med till ridhuset sist, först tänkte jag bara ta med honom men fick veta att det skulle bli kf träning så då fick Terror lov att följa också, och skötte sig riktigt bra. Ställde ett hinder i andra änden av ridhuset mot övningen och så fick han hoppa för sig själv. Gick riktigt bra men upptäckte att han har mycket svårare att var på min högra sida så det får bli cirkelträning för att komma till rätta med det! Han kunde även sitta kvar och vänta medan jag gick till andra sidan hindret vilket var en positiv överraskning, det har vi inte tränat så mycket på så testade mest för att se hur det skulle gå. Han var också mycket duktig på att var lös. Var på väg att sätta iväg efter Felix en gång men jag ropade och då kom han snällt till mig i stället

Nu på söndag får i alla fall Terror stanna hemma. Han ska till Sanna på massage på måndag kväll för han är otroligt stel just nu. Det blir så på vintern verkar det, han går och spänner sig när det är kallt och blir liksom hopkrupen och inte alls fräsch i kroppen.

Tjuven Ture!

Är väl inte så mycket för att visa upp mina underkläder på nätet men här kommer i alla fall min bh! Ture har allt sedan valpstadiet tyckt om att ta kläder som lämnas på golvet. Mina kläder det vill säga för Roberts struntar han i. Jag fick därför lära mig ganska snabbt att alltid lägga kläderna utom räckhåll. I morse efter jobbet var jag så trött att jag glömde och nu under eftermiddagen så ser jag plötsligt Ture i sin korg med min bh runt halsen. Han har smygit upp i sovrummet, tagit den och sedan under leken lyckats få ena bandet runt huvudet. Så där satt han och tittade skyldigt på mig när jag kom in i köket! Som tur är låg kameran på köksbordet så skyndade mig att fota innan han lyckades ta sig ur Vilken liten tjuv va!

Inte det första han tagit, och säkert inte heller det sista, till exempel kan nämnas Charlottes sko! I somras när hon var och hälsade på oss uppe i Dalarna så passade Ture på att sno hennes ena sko medan vi käkade middag. Dörren ut var öppen så vi fick snällt gå ut och leta efter skon utanför huset, som tur är var den inte alltför långt borta så vi hittade den efter några minuter

Agility koll

Eftersom jag nyss sammanställde 2008 års agility resultat så passade jag på att fundera lite över loppen och vår utveckling. Resultatmässigt är jag mest nöjd med vår tredje plats på Värmlandsveckan för där var konkurrensen störst med över hundra startande. Det loppet är jag dock inte så nöjd med ur handlingssynpunkt för jag var osäker på banan och tittar man på filmen ser man att jag på ett ställe inte alls vet vart jag ska ta vägen! Den bästa känslan hade jag nog i Frövi där vi tog sista pinnen i klass I. Där hade jag koll på vägen och sprang på så fort det bara gick, timade en sväng lite dåligt, den kunde varit tightare, men annars är jag faktiskt nöjd. Kanske iofs inte världens svåraste bana men jag gillar att springa! En annan sak är att jag verkligen kan känna hur vi utvecklats och känslan i loppen är helt annorlunda i slutet av säsongen mot början. Nu känns det som jag kan springa på och ändå ha koll på Terror och banan och jag har blivit mer säker i handlingen vilket även Terror så klart känner och påverkas positivt av

Med detta sagt så har vi fortfarande också det negativa i att jag har svårt att komma ihåg banan och  att Terror har problem med stress. För att inte tala om kf:en! Fast det går faktiskt framåt där ändå, han har börjat förstå att han alltid ska stanna så jag har hopp!

Nu är det träning som gäller för nästa tävling är inte förrän i mitten av mars Fruktansvärt lång tid!

Halt…

Idag var vi i Kista och tävlade hopp klass II. Det gick sådär Vi kom åtta, efter Amanda & Vincent, med 22,52 fel. 10 av felen och tidsfelen berodde på den hala mattan som gjorde att Terror halkade runt och inte alltid kunde styra sig själv. Han gled först förbi ingången till slalom, iofs kanske lite sen handling från mig, och sedan halkade han i avstampet över muren så han hamnade ovanpå och fick göra ett avstamp ovanpå muren! De första fem felen förstår jag inte riktigt för då sprang han fram och luktade på en pelare i stället för att hoppa ett hinder. Får väl låtsas att det berodde på att han faktiskt aldrig tävlat inomhus förut, knappt ens varit i en hall, så han ville väl kolla vad det var för mysko ställe han hamnat på! Ja jag är ändå relativt nöjd för det flöt på bra och vi jobbade båda två. Dessutom kom jag ihåg banan också

Ingen film tyvärr för den enda som var där av klubbkompisarna startade efter mig!