2009

Nyårslöften har jag inga för jag tror inte riktigt på sånt men förväntningar och mål inför 2009 har jag förstås. Satt igår och sammanställde Terrors tävlingar under 2008. 57% av starterna var diskar och nog kan vi göra bättre än så!

Terror:

  • Få till fungerande kontaktfält
  • Kunna slalom oavsett min position!
  • Nå klass III hopp och klass II agility. Fast bara om ovanstående fungerar, ska vara kunskap inte tur!

Ture:

  • Viltspårschampionat
  • Starta åtminstone hoppklass. MEN han startar inte innan han kan allt han behöver!

Pernilla:

  • Yoga regelbundet, både för kroppens och själens skull
  • Hitta ett sätta att fokusera så jag kan komma ihåg banan, hoppas första punkten hjälper även där.

Så förväntar jag mig förstås att bli en bättre agilityförare och jag tänker lägga ned så mycket tid jag hinner på det. Och ja, jag jobbar för att kunna vinna men det är inget värt om vi inte har roligt på vägen så det är ändå mitt huvudmål!

Nyårsafton

Oj vilken trevlig nyårsafton vi haft Anna, Oscar och Charlotte var här, tillsammans med sina sammanlagt fyra hundarna så klart, och vi käkade middag och pratade. Jag och Robert gjorde lax med ingefärsröra till förrätt, Charlotte var ansvarig för huvudrätten(helstekt oxfilé) och Anna och Oscar fixade marängswisch till efterrätt. Supergott alltihop och vi skrattade så mycket så jag har ont i magen idag. Perfekt avslutning på 2008

Terror var i extas för att bästisen Flaxa var här! Fast för första gången någonsin så tröttnade hon och sa till honom att han var för påflugen. Terror blev helt chockad och skrek rakt ut! haha Fast han höll sig inte borta länge utan det var snart full rulle igen. Ture tyckte att det blev lite mycket med så mycket gäster och hundar och satt mest bredvid min stol. När vi sedan gick på promenad så var han mycket mer aktiv och lekte med Ila! Kors i taket! Det har aldrig hänt tidigare, Ila brukar förresten inte vilja leka alls, och de var så söta tillsammans. De är så himla lika utseendemässigt och inte nog med det så låter de precis likadant när de skäller! Jag sa åt Ture några gånger när det var Ila som skällde

Vi blev så klart fotade hela tiden också av den totalt kameragalna familjen Müller-Falk. Jag är inte bekväm med foton för jag tycker aldrig jag blir bra men vill ni se resultatet så kolla in Annas blogg