Igår var Ture och jag och gjorde vårt första spår i öppen klassen. Det gick verkligen inte bra Vi klarade oss igenom med ett 3:e pris och visst, han hittade ju klöven till slut men det tog 42 minuter! Jag fattar ingenting, från att ha gått för fort i anlagsklassen och varit riktigt duktig så är han nu en total virrpanna! Jag får bara hoppas att det var tillfälligt. Kändes som han var totalt ofokuserad och hellre ville dra iväg på alla dofter han hittade än att följa spåret.

Ska väl sägas till hans försvar att spåret var lagt i ett friluftsområde, tänk Ängsjö ni som bor på norra sidan stan, och jag har aldrig lagt spår där det finns så många stigar och olika dofter. Vi korsade två större motionsspår och vad Ture trodde då kan man ju undra. Enligt domaraspiranten som var med så lägger man inte blod på stigarna eftersom människor som går där då kan sprida ut det åt sidorna. Då undrar man ju om det räknas som bloduppehåll eller om det blev två små extra bloduppehåll helt enkelt? Hmm, nej det är bara att glömma och gå vidare. Hade redan innan bestämt mig för att vänta till hösten med nästa två prov så det blir en välbehövlig vila!

Det enda positiva var att han inte brydde sig alls om skottet. Domaren sa till, vi stannade, jag sa vänta och så stod vi stilla där. Ture tittade lite på domaraspiranten, som stod snett bakom oss, när skottet gått av och verkade fundera på om det var hon som lät men ingen annan reaktion. Det känns i alla fall tryggt för nästa prov!