Juno är en lustig prick, hon vill verkligen bli tillsagd vad hon ska göra för oj vad mycket bättre allting funkar när jag är  konsekvent och bestämd. Och ja jag vet att hundar sägs vilja ha det så men varken Terror eller Ture har funkat på det sättet så för mig är det annorlunda att ha en sådan hund!

Jag har alltså fortsatt på den bestämda linjen och fröken får inte göra vad hon vill. Leksakerna hemma är bortplockade och hon får bara leka med mig när jag tar fram en leksak till henne. Dock försöker hon ta skor att leka med nu när det inte finns leksaker så där får man säga ifrån. Jag har de senaste dagarna gått separata promenader med hundarna och Juno har då fått gå i långlina. Det funkar jättebra och hon kan då gå fint vid min sida. Problemen kommer när jag sedan sätter på koppel för då är det som hon blir triggad och vill bara dra! Anna visade mig ett bra tips på koppelträning idag så det ska vi försöka med och hoppas på bättring.

Fick låna boken Ruff Love av Susan Garrett och där finns en del bra grejor och övningar. Hon påstår förstås att man måste följa hennes instruktioner till punkt och pricka för att det ska funka men det tänker jag inte göra. Tror faktiskt man skulle kunna bli anmäld för djurplågeri om man gjorde det här i Sverige för hon tycker att hunden ska sitta i bur hela tiden den inte gör något aktivt med dig! Tänker för den delen inte handmata Juno heller för tror hon fattar att jag har kontroll över maten i alla fall Däremot så tänker jag följa dessa: långlina hela tiden så länge jag inte är helt säker på att hon kommer när jag kallar, leksaker bara när vi leker tillsammans, får inget gratis utan allt måste förtjänas, får inte vara ute på baksidan och leka utan att jag är med och leker med henne.

Jag får se hur det går men intressant är det

I måndags kväll var jag och Juno till Åhza och träffade hennes får. Där var också Pia Båvegård som vi gick förberedande vallkurs för. Juno började med att inte lyssna på mig överhuvudtaget utan var totalt fixerad vid att jaga får. Ingen bra början alltså! Så Pia tog över och hon fick Juno att lyssna och göra som hon ville genom att helt enkelt visa vem som bestämde. Juno blev först helt perplex när någon ville bestämma över henne och försökte ta skydd bakom mig men det gick snart över och hon började lyssna på Pia.

Jag har en längre tid känt att jag inte förstått mig på Juno och inte vetat hur jag ska få henne att göra som jag vill med bibehållen uppmärksamhet. När jag såg hur Pia gjorde och hur Juno bara liksom föll in i ledet så föll det på plats även för mig. Jag måste under en tid vara mycket mer bestämd och inte låta Juno styra mig och bestämma hur hon vill ha det. Ledarskapsbegreppet känns väldigt uttjatat men med en hund som Juno, som är mycket intelligent och ganska hårdhudad, så inser jag att jag faktiskt måste vara hård ett tag för att hon ska förstå vem som bestämmer. Sen kommer vårt samarbete att fungera mycket bättre hoppas jag. Lite dåligt samvete kan man ibland känna när man är hård, fast det handlar förstår inte om hård fysisk bestraffning!, men när jag har sett hur det kan bli och verkligen tror på att vi kommer trivas väldigt mycket bättre tillsammans så känns det ändå helt ok.

Så nu är reglerna hårda och hon kommer inte få vara lös utan långlina på ett tag så hon inte ska kunna välja vad hon vill göra när jag ber om något. Leksaker är också bortplockade då det är jag som bestämmer över dem. Det visste jag iofs redan om att jag borde plocka bort men av ren lathet har jag bara låtit dem vara lite var som helst i huset. Jag får återkomma med resultatet av träningen men jag tror på det här

En jobbig sak som blivit väldigt påtaglig här under veckan är hur Juno reagerar på Ture. Ture morrar ganska ofta när en hund går förbi och då tror Juno att det är fara på gång så hon exploderar. Jättejobbigt är det vems fel det nu än är och jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Svårt att veta vem som är värst och  vart åtgärden ska sättas in först om man säger så. Vet att Juno är väldigt reaktiv på andra hundars humör men tycker det blivit värre och vad gör man åt det? Skvallerträning kanske vore nåt? Ja det får jag fundera över!