I måndags kväll var jag och Juno till Åhza och träffade hennes får. Där var också Pia Båvegård som vi gick förberedande vallkurs för. Juno började med att inte lyssna på mig överhuvudtaget utan var totalt fixerad vid att jaga får. Ingen bra början alltså! Så Pia tog över och hon fick Juno att lyssna och göra som hon ville genom att helt enkelt visa vem som bestämde. Juno blev först helt perplex när någon ville bestämma över henne och försökte ta skydd bakom mig men det gick snart över och hon började lyssna på Pia.

Jag har en längre tid känt att jag inte förstått mig på Juno och inte vetat hur jag ska få henne att göra som jag vill med bibehållen uppmärksamhet. När jag såg hur Pia gjorde och hur Juno bara liksom föll in i ledet så föll det på plats även för mig. Jag måste under en tid vara mycket mer bestämd och inte låta Juno styra mig och bestämma hur hon vill ha det. Ledarskapsbegreppet känns väldigt uttjatat men med en hund som Juno, som är mycket intelligent och ganska hårdhudad, så inser jag att jag faktiskt måste vara hård ett tag för att hon ska förstå vem som bestämmer. Sen kommer vårt samarbete att fungera mycket bättre hoppas jag. Lite dåligt samvete kan man ibland känna när man är hård, fast det handlar förstår inte om hård fysisk bestraffning!, men när jag har sett hur det kan bli och verkligen tror på att vi kommer trivas väldigt mycket bättre tillsammans så känns det ändå helt ok.

Så nu är reglerna hårda och hon kommer inte få vara lös utan långlina på ett tag så hon inte ska kunna välja vad hon vill göra när jag ber om något. Leksaker är också bortplockade då det är jag som bestämmer över dem. Det visste jag iofs redan om att jag borde plocka bort men av ren lathet har jag bara låtit dem vara lite var som helst i huset. Jag får återkomma med resultatet av träningen men jag tror på det här