Detta är bara ett inlägg för att berätta att vi lever. Det är mycket som händer nu och bloggande är inte första prioritet utan kommer någonstans under mig själv, Robert, hundarna, hemmet och jobbet. Hur som helst, Juno och jag tränar vidare på lydnaden på den lilla tid som finns över och Ture får träna små trick. Har bara hunnit med två pass agility de senaste två veckorna vilket verkligen inte känns tillräckligt. Känns tråkigt för både Ture och Juno är roliga att träna med just nu Inte alltid man får råda helt själv över sin tid tyvärr.

Kom som sagt inte iväg på tävling i dag så åkte i stället förbi Åhza och inspekterade nya valpen Majken! Hon är verkligen ursöt och påminner mycket om Juno med samma bruna färg, stående öron och liknande ögon. Majken är dock lite mindre än Juno var i samma ålder så hon kommer nog bli lite nättare. Hon verkar inte heller lika jobbig som Juno var utan lite coolare och gosigare.  Åhza försökte ta lite bilder, vilket var svårt eftersom de inte vill sitta stilla samtidigt, men här finns de i all fall. De fann varandra direkt och lekte så bra tillsammans! Juno var så snäll och anpassade sin lek till den mindre Majken

I fredags var jag och Juno till Anna Jansson och fick vidare träningstips för lydnaden. Juno hade stora problem att koncentrera sig när vi skulle visa vad vi hittills lärt oss men man kan väl inte begära för mycket med tanke på att fåren hade sin hage precis bredvid träningsplan Jaja, vi har fått lite nya apport tips, fått början till vänstersväng och lite annat smått och gott. Tycker det blivit så kul att träna med Juno för hon fattar så snabbt och nu för tiden försöker hon verkligen också. Vårt samarbete har blivit så mycket bättre!

Jag har varit förkyld sen vi kom hem från Gotland och inte alls varit på topp. I torsdagskväll tog vi oss ändå till Enköping för att tävla DM. Det kunde vi struntat i för vi diskade oss i agilityloppet Ture var inte alls på humör och tog inte min handling på tredje hindret, fast jag vet att vi tränat på just den situationen och han borde kunna, och sen tog han i stället hindret från fel håll. Jag försökte köra vidare men blir det väl fel med Ture och han känner att jag blir besviken, vilket är mycket svårt att inte visa alls, så är det nästan omöjligt att fullfölja för då vill han inte mer och anstränger sig inte alls. Hopploppet nollade vi med en som vanligt rätt kass tid. Tyckte att banan var rätt rolig och lagom svår så kändes skönt att få göra nåt rätt i all fall!

Idag skulle vi åkt till Österåker och tävlat men jag orkade inte upp i morse. Hostat en del i natt och kände att springa lopp inte alls var vad jag orkade med i natt så jag stannade hemma i stället!

Idag har jag äntligen kommit iväg och tränat agility Det var nästan precis två veckor sedan sist och jag har saknat det. Tror Juno behövde en paus för hon jobbade så bra idag att jag nästan blev tårögd! Vårt samarbete har blivit så mycket bättre av att träna små lydnadspass varje dag och det märktes verkligen även här. Inga tjuvstarter och fokus på vad vi gjorde. Jag var också noggrann med att bara köra korta pass så hon inte skulle hinna tröttna. Så det ska nog bli en bra agilityhund även av henne!

Ture fick köra gunga och jag förstår mig inte på honom. Han är inte längre rädd för gungan  men han vill ändå inte gå ända ut. Så jag måste få honom att förstå att det inte är meningen att man ska stanna så tidigt. Frågan är bara hur jag ska göra det! Några förslag? Att han inte är rädd är ganska uppenbart för han står gärna på gungan när jag gungar och slår den i backen, kliver även upp på den utan problem. Tror faktiskt att han vid det här laget tror att det är så man ska göra gungan och blir irriterad på att jag försöker stressa honom

Junos syster Bliss har flyttat till en ny ägare! Ägarinnan heter Chris och bor i Bromma så vi ska försöka ordna en date så fort vi hittar nån ledig tid. Chris har dvärgpinscher kenneln Prinsens så jag har träffat henne på några dp-träffar. Ska bli så roligt att se hur Bliss är och om Juno känner igen henne

Nu har vi varit borta hemifrån i två veckor med bara en kort mellanlandning i mitten. Först en vecka i Dalarna hos mina föräldrar och sen en vecka i Visby hos Roberts föräldrar. Veckan i Visby avslutades med att Roberts lillasyster Karin gifte sig med sin Anders i Visby domkyrka. Mycket fint bröllop och bra tillställning efteråt

Det har varit otroligt skönt att bara vara och inte ha några krav på sig! Så förstås tråkigt att semestern är slut nu och jag känner mig alltid lite ledsen när jag måste åka hem för mitt hjärta finns i Dalarna och min dröm är att få flytta tillbaka. Jag hoppas att vi nån gång i framtiden ska kunna göra det men det är inte så enkelt att hitta jobb och fixa allt tråkigt praktiskt som man måste bry sig om. Jag tycker för den delen väldigt mycket om Gotland också och vore det inte för att det är en ö, och krångligt att ta sig dit/hem, så skulle jag definitivt överväga att bo där. Men allt sånt är än så länge bara drömmar och det tror jag man måste ha för att må bra!

Förstås aktiverat hundarna även om vi haft semester. Jag har tränat lydnad med Juno och lite tricks med Ture men agility har vi inte tränat alls för det hade vi behövt hinder till. Lydnaden går bättre och bättre men apporten är fortfarande inte nån vidare favorit så bara att jobba vidare där. Har också provat olika sorters godis. Konstigt nog verkar hon inte ha några preferenser, eller ja korv gillar hon lite mer men annars tar hon lika gärna en bit blodpudding som en torr frolic och nåt hon blir helt galen av har jag inte hittat! Försöker också få henne att bli mer spontan för hon är rätt osäker när vi tränar och verkar rädd att göra fel. Det leder förstås till att hon inte provar sig fram utan väntar på att jag ska bestämma. Så nu får man korv om man spontant gör något vi tränat på och hon försöker verkligen lilla pluttan