I tre dagar har Juno och jag tävlat på Slottshoppet. Vi har diskat oss i alla de tre hopplopp som vi kört men det gör inget för oj vad jag ändå är nöjd med Juno Hennes attityd har varit underbar! Hon försöker göra vad jag säger och stressar inte upp sig totalt vilket leder till att vårt samarbete faktiskt delvis fungerar. Vi har förstås en del kvar att jobba på då hon till exempel inte orkar hålla ihop mentalt hela vägen ännu men det är på G och det är huvudsaken. Jag lyckas inte alltid jag heller för den delen då jag måste köra helt perfekt för att det ska bli rätt och det klarar jag inte riktigt ännu. Mest för att jag blir chockad över att hon faktiskt är med mig och därmed glömmer jobba Summan är i alla fall att vi är på väg åt rätt håll och det räcker för mig, små steg är bättre än inga steg alls

Dag 1. Vi får väldigt vida svängar vilket resulterar i att Juno far förbi hinder. Lösning är att jag måste jobba mer och förbereda bättre antar jag.

Dag 2. Trodde vi skulle fastna på hinder tre, så jag är nöjd med att vi kom förbi det!

Dag 3. Förstod redan på banvandringen att det skulle bli svårt innan slalom då jag skulle behöva hinna springa upp och göra två framförbyten i tid. Mycket riktigt hann jag inte riktigt och då tog Juno eget initiativ och hoppade tillbaka över det hinder hon såg!

Slalomfel har vi också genomgående fått och det är jag inte förvånad över då det är det som hon först får problem med när hon går upp i varv. Driv har hon i alla fall och det känns skönt