Kontaktfälts ångest

Jag har ända sedan Terrors dagar haft viss ångest över kf:en och tyckt att det är sådär kul att tävla agilityklass. Ursprunget till detta är förstås alla misstag jag gjorde med Terrors träning och att hur jag än försökte träna om och jobba så fungerade det aldrig på tävling. På träning kunde han till slut göra fina kf men det är lätt att glömma då det aldrig syntes när det gällde.

Med Ture har det inte haft så stor betydelse för han har aldrig sprungit så fort att han behövt ha självständiga kf. Jag har alltid varit där och hållit honom i handen. Så där undvek jag min ångest genom att liksom kringgå problemet och inte träna så mycket. Fast till mitt försvar kan jag säga att vi ägnat sommaren åt att träna om gungan, som han alltid gjort sakta och ovilligt, och att jag är till viss del är stärkt av att det fungerat så bra som det gjort. Det känns faktiskt väldigt skönt när saker börjar fungera :smile: Känns också som det stärkt Ture massor, så bara bra effekter. Där tackar jag också min bästa träningskompis Isabel som hjälpt mig massor med det!

Nu sitter jag tyvärr där igen då det visat sig att osäkra Juno tycker det är läskigt med smala saker man ska gå på och jag känner mig då tyvärr inte peppad utan snarare var första tanken att: ”jag skiter i agilityklass och kör bara hoppklass”. Ska förstås inte göra det men så känns det ibland :sad: Det största problemet är gungan då det där förstärks extra av ljudet och rörelsen. Så bara att lyckas förstärka upp den till nåt roligt är ett stort jobb som kommer ta mig mycket tid misstänker jag. Kan iofs vara så att det helt plötsligt släpper, för det har hänt med andra saker, men det törs jag inte riktigt tro på. Vi har förstås börjat och trampa lock kan hon, och ställa sig längst ned på kf:en, om jag lyfter henne, fattar hon men att gå över är en annan femma. Jag kommer ta det lugnt med det här och det får ta den tid det tar oavsett om det innebär att jag får tävla endast hoppklass i flera år!

Tröstar mig lite med att Penny å andra sidan inte verkar bry sig alls. Hon skuttar glatt ned för nedfarten så där förutser jag inte alls några problem. Eller ja problem och problem, tror det kan komma att bli lite svårt att få fröken att stå still men det är en helt annan femma :tongue:

 

Första ridhusträningen

I söndags var det första ridhusträningen för den här vintern och vi fick förstås börja med att flytta hindren. Jag har ju bytt klubb från Väsby till Bro-Håbo och det här är första gången jag är med på deras träning. Lite skönare att det i stället för 50 min nu tar 20 min att åka till ridhuset :biggrin:

Jag tog bara med mig Juno denna gång då hon var i störst behov av aktiv träning och lite ensam tid med mig. Kommer nog annars göra så att jag tar med två hundar varannan gång då vi kör övningar. Blir mer tid för varje ekipage då så då passar det med två stycken samtidigt. Det kommer då mest bli Ture då bebisträning för Penny är svårt i ridhuset och ska också erkänna att jag inte ser fram emot all sand hon skulle få i pälsen :wink:

Den här gången byggdes en klass två agility bana och Juno kör ju ännu inte kf så jag delade upp banan i tre delar och belönade istället för att köra kf hindren. Det gick både bra och dåligt. Jag gillade hennes attityd då hon var på och glad, men inte övertänd, och försökte lyssna! Sen kan jag ibland bli lite fundersam över att hon inte tar linjer och om jag försöker springa ifrån henne för långt så struntar hon i att hoppa och springer runt hindren för att komma i kapp. Förhoppningsvis är det en mognadsfråga för jag måste kunna springa i förväg. Som det var nu var det helt omöjligt att göra en av bitarna av banan då jag inte kunde lämna henne tillräckligt långt i förväg och då inte hann fram till svårigheten längre fram. Jag lyckades till slut lösa det med ett sådär fungerande bakombyte men det kändes inte optimalt!

Tar främst med mig vårt samarbete hem från den här träningen. Juno var så glad och uppmärksam och ville verkligen jobba! Så är inte alltid är fallet. Eller rättare sagt så vill hon nog alltid jobba men ibland uppstår missförstånd oss mellan och inget funkar till slut. Så när man får en sådan här träning så får man komma ihåg den nästa gång det blir jobbigt och då påminna sig om att Juno faktiskt alltid försöker göra sitt bästa :wub:

Mål 2012

Ture
Ture tycker om att träna med mig men som jag upptäckte förra året så är tävling inte så uppskattat. Speciellt inte i vad han uppfattar som svåra klass 3. Så den här säsongen tänkte jag satsa på att hitta ett small lag till honom. Han är stabil så jag tror verkligen att han kan göra en bra insats där han inte behöver vara snabbast. De banorna är också ungefär vad han tycker är ok! Han får också fortsätta vara husses speciella favorit och min bästa sängvärmare :-)

Juno
- Junos enkla mål är att tävla så mycket agility som möjligt. Hon är duktig på träning men vi behöver tävlingsrutin då hon lätt blir för upphetsad och slutar lyssna. Trots det så siktar vi på åtminstone klass 2 innan säsongens slut!
- Ska också starta någon rallylydnadstävling eftersom jag tycker det verkar vara en kul tävlingsform och då ska vi förstås bli godkända!
- Lydnaden känner jag mig kluven inför. Juno är förutom ettans apport mer eller mindre klar för start men jag känner mig inte så lockad så jag väljer att inte sätta start där som mål. Får se vad jag känner för helt enkelt!

Penny
- Penny blir 18 månader i slutet av juli och mitt mål med henne är att hon ska ha startat klass 1 innan säsongen är slut!
- Tänker också försöka få till start i rallylydnad men fröken måste mogna lite först. Koncentrationsförmågan är ännu inte den bästa ;-)
- Så blir det förstås utställning men det sköter Leone. Blir massa pälsvård för mig bara!

Övergripande för alla tre är också att vi ska ha kul. Jag tycker det är det viktigaste målet då jag inte förstår meningen med att vinna om vi inte haft roligt tillsammans på vägen dit :-)

Träningsdate med massa pudlar

Foto: Gunn Storgårds
Mormor Malva, Mamma Monya och Penny!

Idag har vi varit på Rallylydnadsträning med en massa pudlar! Där var Pennys mamma,  morfar, morfars mor,  och diverse andra släktingar. Samt förstås deras ägare :smile: Penny tränar än så länge inte Rallylydnad men vi övade kontakt, sitt kvar och gå fint vilket jag tycker hon gjorde bra trots alla roliga hundar runtomkring. Det vi lägger mest krut på just nu är sitta kvar och är jag ordenlig och håller mig till de låga krav hon än så länge behöver så klarar hon sig bra tycker jag. Sen fick hon leka med de andra pudlarna i en stor inhägnad och det tyckte hon förstås om!

Juno fick träna lite Rally men eftersom hon löper just nu så är hon inte helt enkel att träna med. Hon blir väldigt lätt låg om det blir fel, och är dessutom ganska virrig, så alltså inte bästa utgångsläget. Fick i alla fall till ett fint fotgående och hon börjar förstå kommandot gå bakom så lite bra gick det i alla fall!

Ture kan inget annat än gå fint med ögonkontakt och jag har inga planer på att starta honom i Rally heller så jag klickade lite handtarget bara för att han ska få känna sig delaktig och duktig. Han är ju inte så social så när det blev lekstund fick han vara kvar i bilen då han inte skulle uppskattat att rusa runt med så många okända hundar. Juno fick förresten inte heller vara med då det dels var några hanhundar, med tanke på löpet, och dels så är hon otroligt beskyddande mot Penny. Är någon elak mot Penny, och det krävs inte mer än att nån skäller på henne, så är Juno genast där och nafsar efter den andra hunden. Inte så trevligt och vill inte ha något bråk första gången man träffas så lika bra att hon inte fick vara med! Tror att Juno skulle kunna tänkas uppskatta att leka med den bruna storpudel tiken Stina som var med på träningen så hoppas hon får chansen en annan gång.

 

Foto: Gunn Storgårds

Fin bild där Penny syns bra och jag inte alls :biggrin:

 

Spårat

Idag har vi varit i skogen och spårat med Isabel och pudelpojkarna. Det är trevligt att vara i skogen och vädret kan vi inte klaga på, lite grått men lagom varmt och skönt.

Juno har lite svårt att avgöra vad jag vill att hon ska göra när vi ska spåra. Hon är van att vara till lags, dvs göra vad matte bestämt, och att då helt plötsligt ta eget initiativ är inte helt enkelt för henne. Så målet är att få till ett ord på spåra så hon fattar vad jag vill. Får spåra kan hon helt klart, måste bara få henne att förstå att det faktiskt är precis vad jag vill att hon ska göra :biggrin:

Ture fick en vinkel idag och det var minsann inga problem för honom. Han cirklade lite i början men när han väl kom igång så gick han fint i spårkärnan och hittade målet. Det roliga är att man ser på hans kroppsspråk att han själv tycker att han varit duktig och är riktigt stolt över sig själv :wub:

Penny var idag jätteduktig! Förra gången verkade hon mest virrig och fattade inget men idag var det annorlunda. Vi körde först att jag gömde mig och Isabel gick med Penny. Det var inga problem och man såg att hon faktiskt spårade! Sen provade vi ett kort spår med skinka i några av mina fotsteg och då skulle jag gå med henne. Det gick dock inte så bra för när jag tog över kopplet så blev hon genast fokuserad på att testa sina trick i förhoppningen att få godis. Så Isabel fick rycka in igen och gå med henne och då var det minsann inga problem, hon gick så fint så. Filmen nedan kommer från det tillfället. Sen gjorde vi likadant igen men med mig som förare och nu hade polletten trillat ned! Man kan alltså spåra även med matte och belöningen kommer i slutet av spåret :tongue: