Igår var vi i Örebro precis hela dagen. Jag hade jättetrevlig med Charlotte, som jag åkte med, Annica och Emma så det gjorde inget att det verkligen tog hela dagen. Trevlig tävling med bra arrangemang var det också. Personligen tyckte jag att agilitybanan var lite trist, dvs inte så flytig, men hoppbanan var däremot riktigt kul!

Resultat fick vi inga utan vi diskade båda klasserna. Agilityklassen fick vi tre vägran och det är inte mycket att säga om. Jag visar dåligt på ett hopphinder och sen vägrar han gungan två gånger som tyvärr inte var så oväntat. Hoppklassen var däremot katastrof. Ture tar andra hindret, en tunnel, två gånger fast jag mycket tydligt står vid hopphindret han skulle tagit. Sen struntar han i att hoppa ett annat hinder jag visar och avslutar med att ta en tunnel i stället för ett hopphinder. Då kallade jag in, lyfte upp honom och gick av. Han får faktiskt inte bara strunta i mina signaler och göra som han vill.

Man kan säga att det enda jag är nöjd med under dagen är målrakan i agilityloppet för där springer han på ordentligt. Annars känns inget bra. Ture tvingar mig att köra mesagility och det gillar jag inte. Tyvärr så hjälper det inte att jag springer på och försöker vara offensiv för det resulterar bara i att han kommer längre bakom mig och börjar fuska för springa fortare det gör han inte. Frustration för mig och noll motivation för Ture sammankallar dagen rätt bra! Försökte också med två olika upplägg innan starterna för att se om det blev nån skillnad men icke sa nicke, han verkar helt enkelt inte vilja

Får avsluta med nåt glatt och gratulera Emma och Bianca som tog pinne i både agilityklass och hoppklass och flyttades upp till hoppklass II

Igår hade vi ridhusträning igen och bitvis var Ture riktigt på. Fast det fanns också vissa ställen där jag sprang ifrån honom helt! Så nu ska jag ha en liten utläggning om vad jag tror händer och vilka följder det kommer få

Jag vill börja med att säga att Ture kan alla hinder och jag tycker, om jag får säga det själv, att jag förutom kontaktfältshindren faktiskt gett honom en bra grundträning. Det jag misslyckats med är att få honom att förstå att man alltid gör klart ett hinder och alltid utför det i högsta möjliga fart oavsett omständigheter. Igår gick han t.ex. ur slalom när det var tre pinnar kvar och det gjorde han bara för att jag var på väg att stoppa handen i fickan där pipisen låg. Han är alltså mycket mer intresserad av att leka med leksaken än att göra hindret rätt.  Det är ju inte så bra men om man vänder på det så borde man å andra sidan lätt kunna få honom att göra det man vill bara man använder rätt metoder.

Så idag har jag pratat motivation med Anna och förstås funderat själv. Så här får det blir: Ture kommer hädanefter belönas endast när han verkligen gör sitt yttersta, halvdana försök belönas inte alls och upprepas det så kan det leda till att man hamnar i buren och matte i stället tar fram Juno. Avundsjuka brukar kunna ge bra resultat! Leka får man inte göra före eller i anslutning till agilityträning, matte ska vara det enda roliga man har där och där ska man ha full fokus. Det här kommer inte bli helt lätt för Ture har stark egen vilja och går jag för långt så kommer han helt strunta i mig i stället för att fokusera bättre men det är det enda jag tror funkar.  Tror också att om jag bara är konsekvent så kommer Ture fatta för smart är han!

Det enda problemet nu är vädret! Sånt här kräver att man tränar ofta och kort och i dagens läge är det inte möjligt. Inte kul att vakna till snöstorm igen

I eftermiddag har jag och Juno varit på kurs igen. Förra veckan blev inställd pga snöoväder så det här var andra gången. Jag tycker det är så himla intressant att gå kurs för man lär sig så mycket om sin hund genom att prova saker nån annan föreslår. Hemma blir det lätt samma gamla övningar och man känner sig fantasilös, ja det gör jag i alla fall! Idag fick vi bl.a. öva på att få hunden att förstå att det inte lönar sig att dra i kopplet för att få vad man vill ha. Så fram med en godisskål, gå mot den och drar hunden så vänder man. Problemet var bara att Juno var måttligt intresserad av godiset! Så jag provade att lägga ned en liten kampleksak gjord av fårskinn och då blev det fart på henne Jag har tidigare inte haft en hund som verkar mer road av leksaker än godis så för mig var det en spännande upptäckt! Visst vill Ture kampa men han skulle välja godis om jag lade ned leksak och godis på marken.

En sån här har Juno men den är köpt till Terror så den är väldigt liten. Måste hitta en större någonstans, kommer bara inte ihåg vart jag köpt den!

Sätter in en bild på Tures favoritleksak också, denna modell är den enda som verkligen får fart på honom! Går här hemma under namnet ”Pipisen”