Igår var Ture och jag och gjorde vårt första spår i öppen klassen. Det gick verkligen inte bra Vi klarade oss igenom med ett 3:e pris och visst, han hittade ju klöven till slut men det tog 42 minuter! Jag fattar ingenting, från att ha gått för fort i anlagsklassen och varit riktigt duktig så är han nu en total virrpanna! Jag får bara hoppas att det var tillfälligt. Kändes som han var totalt ofokuserad och hellre ville dra iväg på alla dofter han hittade än att följa spåret.

Ska väl sägas till hans försvar att spåret var lagt i ett friluftsområde, tänk Ängsjö ni som bor på norra sidan stan, och jag har aldrig lagt spår där det finns så många stigar och olika dofter. Vi korsade två större motionsspår och vad Ture trodde då kan man ju undra. Enligt domaraspiranten som var med så lägger man inte blod på stigarna eftersom människor som går där då kan sprida ut det åt sidorna. Då undrar man ju om det räknas som bloduppehåll eller om det blev två små extra bloduppehåll helt enkelt? Hmm, nej det är bara att glömma och gå vidare. Hade redan innan bestämt mig för att vänta till hösten med nästa två prov så det blir en välbehövlig vila!

Det enda positiva var att han inte brydde sig alls om skottet. Domaren sa till, vi stannade, jag sa vänta och så stod vi stilla där. Ture tittade lite på domaraspiranten, som stod snett bakom oss, när skottet gått av och verkade fundera på om det var hon som lät men ingen annan reaktion. Det känns i alla fall tryggt för nästa prov!

Idag har vi varit och tränat spår, måste ju börja träna de svårare delarna som kommer på proven framöver. Ture klarade sig bra men det märktes att han hade mycket känning av riktigt viltspår vilket rörde till det för honom lite. Så jag ska leta efter marker där det faktiskt kan ha gått djur och träna lite där för att få honom att fatta att han inte ska gå på de spåren. Här i Bålsta blir det väl de där vildsvinen som får agera djur man inte ska spåra då! Här kommer en bild tagen av viltspårsinstruktören Anna-Lena!

Är det inte alltid så att allt kommer på en gång!? Så också nu, i lördags efter CU kursen ringde viltspårdomaren och undrade om vi ville gå spår på måndag, idag alltså, kl. 13 och det var ju bara att tacka ja! Jag skulle träffat spårinstruktör Anna-Lena idag för en sista genomgång innan jag gick anlagsklass men så blev det alltså inte. Fick springa ut och lägga ett spår igår när jag kom hem och vänta några timmar så Ture han vila lite och sen gå! Han var lite splittrad först men i slutet drog han på bra. Det hade tyvärr gått vildsvin, finns såna här tyvärr, där jag lagt spåret så någon gång drog han iväg på dem så jag fick visa honom tillbaka.

Hur som helst idag var det alltså dags för provet! Jag var inte direkt orolig för vet att Ture borde klara det, dock var jag lite fundersam över hans fart. Han tycker vid det här laget att det är lite enkelt så han går väl fort! Det var ett lite krångligt spår för det gick på vissa ställen över is och pölar men det lösta han bra. Ganska mycket buskar jag fick klämma mig igenom också Ture går ju liksom bara under! Så här har domaren skrivit:
Hunden spårade bra, ibland lite högt tempo. Gick av spåret någon gång pga viltstörning men kom tillbaka till spåret och löste sin uppgift mycket bra.
Han har fått en femma, av sex, på spårförmåga och arbetstempo och Klarar utan tvekan på allt utom vinkel två där han fick klarar med ringning. Det tyckte domaren bara var bra, att hunden klarade att ringa och kom tillbaka till spåret såg han som att det var en noggrann hund som visste vad han höll på med och sökte av bra när han tappade. Så det tackar vi för! Var förresten en mycket trevlig domare från Bassetklubben som hette Allan Pettersson!

Jag är så nöjd med min lilla Ture. Klart han kan spåra va